MEN blickar framåt

Gråten tryckte på bakom ögonlocken när jag gick ut från mötet med ortopeden i morse där vi gått igenom svaret på min MR jag gjorde förra veckan. Det var en MR av min höft och lår pga en skada jag har haft nu i två månader högst upp på insida lår. Smärtan har knappt avtagit något och det känns fortfarande när jag går. Innan trodde vi att det var en överansträngd sena men det var tydligen mer än så…

Visst är senan överansträngt och även musklerna runt i det området men som grädde på moset så har jag en reptur i “pubisbenet” som jag tror ortopeden kallade det. Vilket då innebär att jag har en stressfraktur.

För att ta orden från ortopeden: Ja detta är nog det sämsta resultatet vi kunde få och tävlingar i sommar kan du glömma, läkningen för detta tar väldigt lång tid.

Jag har haft både överansträngd sena och stressfrakturer innan och nu när jag fått informationen så kan jag faktiskt känna igen den skarpa smärtan jag haft nu med tidigare stressfrakturer.

När jag frågade varför den uppkommit? Svårt att säga, vanligtvis kommer de på en sida av höften vid felbelastning. När jag då berättade om min tidigare skada på vänster sida så nickade han och sa ja det är mycket troligt att det är anledningen tillsammans med att höften är ett känsligt område för dig.

Så nu försöker jag ta in att jag inte kommer kunna springa på ca 1 år och att fullfölja tävlingar i sommar kommer inte att ske. MEN jag har ju egentligen inte bråttom och även om jag älskar att springa och tävla och det är jobbigt så får jag helt enkelt sätta fokus på sommaren 2020 istället. Eller hur!? Bara synd att jag anmält och betalat så många tävlingar redan.

Kom gärna med pepp!!

Kram från Sofia

Advertisements

4 Replies to “MEN blickar framåt”

  1. Ja du, ibland har man lust att bara sätta sig på en stubbe och gråta en skvätt, och varför inte? Men sen är det bara att studsa upp igen… skaka på sig, keep it real och se hur grym du kommer att bli 2020. Nu har du all tid i gymmet att lugnt och metodiskt fortsätta och till och med bli bättre än sist.
    Det är skittufft, men du klarar det och skulle det kännas för knefligt så vet du att vi är där för dig.
    Du är en av de bästa tränarna jag har haft och du har dubbelt så mycket djävla anamma än jag, och jag kommer alltid igen så du fixar det här med lite “skav, svett, skratt o tårar”
    Vad kan gå fel, nu gör vi det!!!

    Jättekompistränarstödkram från Henrik, (killen som skulle “förbereda sig på ett liv i ständig smärta, men nu på träningcyckel i vår sal, med ryggsäck och i stort sett ok) 🤗

    Like

  2. Jag förstår det känns jobbigt Sofia, men du är grymm.
    Tänk vilka framskritt du har hatt i sim, cykla och löp under året!
    På pallen i så många lopp… För andra tar det lång tid. Fokusera på det positiva och vad du kan göra och bli bättre på just nu. Du kommer sen att kunde löpa igen och det har du redan i dig. Du har massor av tid på dig, och glöm aldrig glädjan i det hela. Jag sluter inte vara imponerat av din passion och din träning, så forsätt med Triathlon, please!

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s